Igår lämnade jag in den nya schema lappen och jag kände hur mycket som bubblade i mig om dom skulle börja protestera. Jag ville inte bråka, men jag hade ändå lite jag ville ha sagt. Men när B öppnar lappen så säger hon okej, så bra. Och hon förstod absolut varför. Alltså, hur nojig kan man vara? Allt gick hur lätt som helst och jag är jätte glad att vi slapp konflikter. -Pustar ut- och allt känns mycket bättte idag. Deras nya tider började idag och jag känner mig mer som människa, mer än vad jag gjort på länge. Har pluggat, klippt mig, pluggat och dammsugade en snabb runda innan jag hämtade barnen.

Vi åt aldeless nyss middag. potatis krocketer, bea, och opanerad schnitzel. Det var första gången barnen ätit potatiskrocketter och dom tyckte det var några konstiga potatisar (som vi påstod att det var). Det tog ganska lång tid innan dom accepterade den märkliga maten. När dom var färdiga så pekade Sixten på frukskålen, och visst kunde dom få lite frukt till efterätt. Tog Kiwi, något som också var allra frösta gången dom ätit det. Sixten stoppade hela munnen full och smaskade i sig hela kiwin. Albin däremot tyckte det smakade riktigt illa.

Imorgon ska jag förmodligen gå till studietorget och räkna lite, är ganska bra att sitta i den miljön och ha hjälp så nära till hands.

Rock is love